Brevsamlingen – The letters

Under december 2017 påbörjade Lars och Peter Liljenstolpe fotodokumentation av den på Linköpings stiftsbibliotek förvarade Lindblomska brevsamlingen. Breven är en källa till en stor del av släkten Lindblom-Liljenstolpes historia under 1700- och tidiga 1800-talet. Inbunden i 25 volymer finns där ärkebiskopen Jacob Lindbloms brevkorrespondens från 1750-talet ända fram till hans död 1819. Det är framförallt brev till Jacob själv, men även koncept till brev eller avskrifter som har Jacob som avsändare.

Här finns Lindbloms korrespondens med fadern Axel, modern Regina, bröderna Lars (häradshövdingen) och Gabriel (kunglig sekreterare), farbröderna Christer (kyrkoherde i Grebo), Lars (kommissionslantmätare), Olof (kyrkoherde i Mogata), och Nils (professor vid Artillerikadettskolan), fastern Anna Catharina Juringius (f. Lindblom) samt mostern Johanna Maria Roussière (f. Pallavicini).

Här finns välkända och publicerade brev från bästa vännen Jacob Wallberg (Wallenberg) (1746-1778), poeten som blev skeppspräst, skrev en roman om sina upplevelser ombord på ostindiefararen Finland (Min bror på galejan), och slutade sina dagar som kyrkoherde i Mönsterås samt dennes broder Marcus (1744-1799), stamfader för den svenska finansdynastin Wallenberg.

Men Jacob korresponderade också, i sin egenskap av biskop och sedermera ärkebiskop, med konungarna Gustav IV Adolf, Karl XIII och Karl XIV Johan, ämbetsmän såsom Lindbloms beskyddare och välgörare, riksmarskalken greve Göran Gyllenstierna (1724-1799), riksmarskalken Axel von Fersen d.y. (1755-1810) och dennes bror, överstekammarherren Fabian Reinhold (1762-1818), Gustav III:s favorit Gustaf Mauritz Armfelt (1757-1814), samt den notoriske och rikets de facto-härskare under Gustav IV Adolf omyndighetstid: Gustaf Adolf Reuterholm (1756-1813). Här återfinns även landshövdingen Nils Rosén von Rosenstein (1752-1824), grundaren av Göta Kanal Baltzar von Platen (1766-1829), samt bruksägarna Samuel af Ugglas (1750-1812) (Forsmarks bruk), Jean Abraham Grill (1736-1792) (Godegårds bruk, tillika direktör i Svenska Ostindiska kompaniet), samt John Jennings (1762-1828) (Forsmark). Lindblom växlade också brev med sin företrädare i ärkebiskopsämbetet Uno von Troil (1746-1803), sina efterträdare, Jacob Tengström (1755-1832), och Johan Olof Wallin (1779-1839) samt med en rad biskopar, varav de mer välkända var Fredrik Mikael Franzén (1772-1847), Magnus Stagnelius (1746-1829) och Esaias Tegnér (1782-1836).

Med tanke på Lindbloms bakgrund som tidigare innehavare av den skytteanska professuren i elokvens och politik vid Uppsala universitet är det föga förvånande att han även korresponderade med tidens stora tänkare och konstnärer såsom den tyske filosofen Imanuel Kant (1724-1804), publicisten Carl Christopher Gjörwell (1731-1811),  hovmålaren Carl Fredrik von Breda (1759-1818), tonsättaren och hovkapellmästaren Johann Christian Friedrich Haeffner (1759-1833), skalderna Johan Henrik Kellgren (1751-1795) och Carl Gustaf af Leopold (1756-1829), skulptören Johan Tobias Sergel (1740-1814) samt arkitekten Olof Tempelman (1745-1816). Den kanske mest intressanta inom denna kategori brevväxlare är Anne-Louise Germaine de Staël-Holstein (född Necker, ”Madame de Staël” 1766-1817), som under franska revolutionens dagar höll en välbesökt litterär salong med framträdande gäster som markis La Fayette m.fl. i Paris. Hon lär ha varit den enda kvinna Napoleon fruktade, vilket resulterade i att han under sin regim förbjöd henne att vistas i Paris.

____________________________________

In December 2017, Lars and Peter Liljenstolpe started the photographic documentation of the Lindblom Letter Collection at Linköping. This collection constitutes an important source of information on the 18th and 19th century history of the Lindblom-Liljenstolpe family. The letters are bound in twenty-five volumes and represent the correspondence of archbishop Jacob Axel Lindblom (1746-1819) from the 1750’s up to his death. Most of the letters are adressed to Jacob, but quite a substantial part is also drafts or copies of letters from Jacob to various recipients.

Many of the letters are from or adressed to his family: his father Axel, mother Regina, or his brothers Lars and Gabriel, but also to the paternal uncles Christer (vicar at Grebo), Lars (agronomist), Olof (vicar at Mogata), and Nils (professor at the Artillery College), his paternal aunt, Anna Catharina Juringius (nee Lindblom) and his maternal aunt, Johanna Maria Roussière (nee Pallavicini).

Also in the Linblom Letter Collection are the well-known and published letters to Jacob from his best friend, Jacob Wallberg (Wallenberg) (1746-1778), the poet, who turned priest on board a merchantman, wrote a novel on his experiences from the voyage with the renown ”Finland” (called Min bror på galejan), and ended his days as vicar at Mönsterås, as well as letters from the brother, Marcus Wallenberg (1744-1799), ancestor of the illustrious Swedish Finance Dynasty.

But, as bishop and later archbishop, Jacob also corresponded with kings Gustav IV Adolf, Karl XIII, and Karl XIV Johan; with High Officers such as Lindblom’s patron, Earl Marshall count Göran Gyllenstierna (1724-1799), Earl Marshall count Axel von Fersen d.y. (1755-1810) and his brother Lord Chamberlain Fabian Reinhold von Fersen (1762-1818), Gustav III:s favourite Governor-General baron Gustaf Mauritz Armfelt (1757-1814), as well as the notorious and de facto ruler of the realm during the minority of Gustav IV Adolf, Gustaf Adolf Reuterholm (1756-1813). In this group may also be found the permanent secretary of the Swedish Academy (and Jacob’s friend) governor Nils Rosén von Rosenstein (1752-1824), the founder of Göta Kanal Baltzar von Platen (1766-1829), along with industrialists and Ironworks owners Samuel af Ugglas (1750-1812) (Forsmark Ironworks), Jean Abraham Grill (1736-1792) (Godegård Ironworks, also Director of the Swedish East India Company), and John Jennings (1762-1828) (Forsmark Ironworks). Lindblom also corresponded with his predecessor as archbishop, Uno von Troil (1746-1803), (who turned out to be) his successors, Jacob Tengström (1755-1832), and Johan Olof Wallin (1779-1839), and with a great number of bishops, of whom the most well-known are Fredrik Mikael Franzén (1772-1847), Magnus Stagnelius (1746-1829), and Esaias Tegnér (1782-1836).

Considering the fact that Lindblom had held the Johan Skytte Professorship of eloquence and politics at Uppsala university, it comes as little surprise that he also corresponded with the great thinkers and artists of the day, such as German philosopher Imanuel Kant (1724-1804),  publicist (and friend) Carl Christopher Gjörwell (1731-1811),  court painter Carl Fredrik von Breda (1759-1818), composer and Master of the Royal Chapel, Johann Christian Friedrich Haeffner (1759-1833), poets Johan Henrik Kellgren (1751-1795), and Carl Gustaf af Leopold (1756-1829), sculptor Johan Tobias Sergel (1740-1814), and architect Olof Tempelman (1745-1816). Possibly the most interesting person in this category of correspondents is baroness Anne-Louise Germaine de Staël-Holstein (”Madame de Staël”, 1766-1817). Daughter of Swiss banker and France’s finance minister during the regin of Louis XVI, and married to Swedish ambassador to France, baron Erik Magnus Staël von Holstein, she held a famous literary salon in Paris during the days of the French Revolution. She is said to have been the only woman feared by Napoleon, who eventually banned her from the French capital.