Vinö

Om Vinö

Vinö gods i Lofta socken, Norra Tjust, Kalmar län, ligger på en storholme i Gudingeskären, 17 km norr om Västervik, kringfluten av saltsjön och med fasta landet förenad genom en bro. Herrgården utgjorde med underlydande i Lofta och Loftahammars socknar tillsammans 5 mantal – 900 har, därav 200 har åker, och var 1923 taxerad till 209800 kronor. Huvudbyggnaden var uppförd av reveterat timmer i två våningar, med frontespiser samt tvenne flyglar. Den ombyggdes  av lagmannen Lars Axel Liljenstolpe och omgavs av en stor och vacker trädgård, med lusthus vid sjön, vackra alléer och park.

Vinö nyuppfördes under samma period som en annan herrgård i Kalmar län, Fredriksberg, nybyggdes av en släkting till Lars Liljenstolpes svärfar: Peter Cederbaum  (1756-1785). Både exteriört och interiört finns stora likheter. De två herrgårdarna anses vara de bästa exemplen i Kalmar län på sengustaviansk inredningskonst, med pompejanska målerier och kolonnkakelugnar.

Den äldsta uppgiften som finnes om Vinö är från år 1380, då ” 9 alnar i Winö ” såldes till Winäs (ett frälsesäteri i samma socken) och år 1385 då ” halfande alin iordh ” bortbyttes till riksdrotsen Bo Jonsson Grip. På 1500-talet skrev sig kammarjunkaren hos hertig Karl, Jöns Knutsson Lillje och hans husfru Magdalena von Schneiding, till Vinö. Dessa ägde även Ottinge i samma socken. I slutet av 1600-talet ägdes Vinö av kaptenen Johan Jöns Knutsson Lillje, men kom sedermera, troligen genom gifte, till ”jungfrurna” Anna och Märta Tornerefelt och ägdes så under 1700-talet av medlemmar av ätten Ulf af Horsnäs samt därefter av riksrådet C.O. Hamilton, död 1770. Efter att ha tillhört lagman Gran under åren 1770 till 1777, kom Vinö sistnämnda år genom köp i  lagmannen Lars Axel Liljenstolpes ägo. Vinö övergick vid hans död år 1806 till äldste sonen, häradshövdingen Axel Liljenstolpe, vilken tillsammans med sin hustru, Fredrika Wilhelmina Hederstierna, skänkte  25/1 1849 godset jämte underlydande hemman som förtida arv åt sina söner, kammarherren Axel, majoren Carl, ryttmästaren Wilhelm och överstelöjtnanten Otto Liljenstolpe. Godset omfattade vid den här tiden ”2 mantal frälse – säteri Vinö, ⅛ -del rå och rör Östantorp, 2½ mtl frälse – säteri Uknö, med utjorden Humpan, ¼ mtl kronoskatte Nybble med Häggs utjord samt ½ mtl augment Vinökalf, med därtill hörande torp.” Genom köp övertogs Vinö därefter i början av år 1855 av Wilhelm Liljenstolpe ensam, som 1864 sålde godset till f.d. apotekaren Georg Richter och dennes maka. Hela taxeringsvärdet för Vinö med underlydande 2 ⅝ mtl frälse samt ⅜ mtl skatte var samma år 160.000:- rdl rmt. Egendomen som sedan ofta har växlat ägare, har tillhört Ideströmska, Adlercreutzska samt af Jochnichska familjerna.

Vinös corps-de-logis brann ned 1935. Nuvarande ägarna, familjen Magnusson, använder den norra flygeln som bostadshus.

Uppgifter hämtade från: C. Liljenstolpe, Stamtavlor över de befryndade släkterna Lindblom och Bauman samt över de från dem utgrenade ätterna Liljenstolpe och Lindersköld, von Bauman och Cederbaum. Ävensom några minnesrunor samt kortare utredningar och anteckningar berörande ovanstående släkter II, transkriberade och redigerade av Hans Liljenstolpe 2003–2007, s. 106; Planting-Gyllenbåge och Åkerhielm, Svenska gods och gårdar, 1923; Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon över Sverige, 1866; M. Hofrén, Herrgårdar och boställen. En översikt över byggnadskultur och heminredning å Kalmar läns herrgårdar 1650-1850, Stockholm 1937.

__________________________

Vinö estate in Lofta parish, Northern Tjust, Kalmar County, is situated on a large island in the Guding archipelago, 17 km north of Västervik, surrounded by the sea and connected to the mainland by a bridge. The manor, along with its dependencies in Lofta and Loftahammar parishes, covered a total of 5 homesteads – 900 hectares, of which 200 hectares were arable land, and was valued at 209,800 kronor in 1923. The main building was constructed of plastered timber in two stories, with pavilions and two wings. It was rebuilt by magistrate Lars Axel Liljenstolpe and surrounded by a large and beautiful garden, with a summer house by the sea, beautiful avenues, and a park.

Vinö was newly built during the same period as another manor in Kalmar County, Fredriksberg, was rebuilt by a relative of Lars Liljenstolpe’s father-in-law: Peter Cederbaum (1756-1785). Both externally and internally, there are significant similarities. The two manors are considered the best examples in Kalmar County of late Gustavian interior design, with Pompeian paintings and column stoves.

The oldest record of Vinö is from the year 1380, when ”9 alnar in Winö” were sold to Winäs (a noble estate in the same parish) and in 1385 when ”half an aln land” was exchanged to the High Steward Bo Jonsson Grip. In the 16th century, chamberlain to Duke Charles, Jöns Knutsson Lillje and his wife Magdalena von Schneiding, owned Vinö. They also owned Ottinge in the same parish. At the end of the 17th century, Vinö was owned by Captain Johan Jöns Knutsson Lillje but later, presumably through marriage, passed to the ”maidens” Anna and Märta Tornerefelt and was subsequently owned in the 18th century by members of the Ulf af Horsnäs family and later by the councilor C.O. Hamilton, who died in 1770. After belonging to magistrate Gran from 1770 to 1777, Vinö was purchased in the latter year by magistrate Lars Axel Liljenstolpe. Vinö passed at his death in 1806 to his eldest son, district judge Axel Liljenstolpe, who, together with his wife, Fredrika Wilhelmina Hederstierna, donated the estate and its dependencies as a pre-inheritance to their sons, chamberlain Axel, Major Carl, Captain Wilhelm, and Lieutenant Colonel Otto Liljenstolpe on January 25, 1849.

Through purchase, Vinö was then taken over at the beginning of 1855 by Wilhelm Liljenstolpe alone, who sold the estate in 1864 to former pharmacist Georg Richter and his wife. The total assessed value for Vinö was that year 160.000 crowns. The estate, which has frequently changed owners since then, has belonged to the Ideström, Adlercreutz, and af Jochnich families.
Vinö’s main building burned down in 1935. The current owners, the Magnusson family, use the northern wing as a residence.
Source: C. Liljenstolpe, Stamtavlor över de befryndade släkterna Lindblom och Bauman samt över de från dem utgrenade ätterna Liljenstolpe och Lindersköld, von Bauman och Cederbaum. Ävensom några minnesrunor samt kortare utredningar och anteckningar berörande ovanstående släkter II, transcribed and edited by Hans Liljenstolpe 2003–2007, p. 106; Planting-Gyllenbåge and Åkerhielm, Svenska gods och gårdar, 1923; Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon över Sverige, 1866; M. Hofrén, Herrgårdar och boställen. En översikt över byggnadskultur och heminredning å Kalmar läns herrgårdar 1650-1850, Stockholm 1937.